Idag är en sorgens dag i vår familj. Wilma vår underbara hund har fått somna in. Wilma föddes den 12 april 2003 i Sundsvall och hette från början Landpower Gladys Night. Hon lämnade detta hundliv idag den 17 juni klockan 15:10.
Wilma har under alla år varit en nära vän som älskat att vara nära oss var och en. Alla som träffat henne har fått del av hennes glädje och tillgivenhet. Ibland har det varit lätt att tilldela henne rent mänskliga egenskaper. Tjurigheten när vi har sagt åt henne att inte vara i köket, och då hon på olika sätt försöker smyga in igen. Den oförställbara glädjen när någon kommer och hälsar på. Hennes förmåga att aldrig ge upp när hon ser att vi har godsaker på bordet och hon kanske denna gång får något. Wilma som jag älskar ost, och som kunde lyssna sig till att nu vankas det ost. Protesterna när vi inte varit lyhörda nog för hennes behov.
Wilma har inte bara älskat att ge kärlek. Hon har också älskat att få kärlek. Så underbart det har varit att kunna ge en varelse kärlek och få kärleken besvarad. Omedelbart och utan tvekan.
Jag vet inte hur många gånger vi har busat på gården och hennes ansikte har lyst av lycka bara att få vara med oss. Vi har känt oss trygga med Wilma, vår vän och beskyddare.
Den värme, glädje och kärlek som Wilma gett oss har varit en sann gåva. Varje dag under 11 år.
Wilma drabbades av ett problem i ett av sina bakben, ett problem som blev större för varje dag. Även om det till en början såg ut att kunna gå åt rätt håll, så vände det och hennes skada visade sig inte vara möjlig att åtgärda, samtidigt som Wilma hade väldigt ont trots kraftiga värktabletter.
Det finns en stor källa av minnen att ösa ur. Hur vi ska klara oss utan Wilma känns svårt att förstå nu, men vi har också vetat att den dagen skulle komma.
Wilma, den bästa av alla vänner.
Tack för alla år.
